artepa

Idag var vi på Lucas 2:a bvc-besök. Barnmorskan konstaterade att Lucas inte har samma extremt snabba viktuppgång som syskonen hade som nyfödda, men helt okej ändå och enligt kurvan. Han vägde idag 4420 g vilket på 13 dagar är en ökning med 255 g på 13 dagar fast då har vi inte räknat med det han tappade direkt efter födseln, så alltså har han gått upp lite mer egentligen.

Det är mindre än vad Joanna och Victor gick upp på TRE DAGAR efter sina förlossningar. Så det här gången har jag väl vanlig mellanmjölk istället för typ grädde, men det får duga det också:) Barnmorskan sa att han nog inte behöver gå upp mer för han ser ut som en mer långsmal variant av bebis. Jaja, hur som helst så verkar han ju mår bra och det är ju huvudsaken:)

Efter bvc så tog vi oss en långpromenad till jobbet eftersom jag ville fika med Evis och Nanna. Det var ju smart eftersom det var typ 30 grader ute, jag var alldeles svettig när jag kom fram och Lucas var jättetörstig tror jag eftersom han sedan var tvungen att maratonamma hela tiden som jag var där:) Men det var jättekul att träffa evis och nanna och jag kände att jag hade saknat dom:)

här kommer bild på Lucas och nannas första träff, lucas var mest sliten efter vår varma promenad:)


Sen gick jag och Lucas till Hornstull vilket tog ca 30 minuter, inte så jtättelångt egentligen, men vaaaaaaarmt idag!!

Lucas har sovit en stund när vi kom hem och nu verkar han ha lite knas med magen. Jag tänkte stoppa honom i vagnen och ta en liten kvällspromenad.

Lucas i sin vagn som han hittills trivs jättebra i!!:



Ha det bra,
Kram Petra

Idag är Lucas 10 dagar och vi åkte tillbaka till BB Sthlm för det rutinmässiga hörseltestet. Lucas blev godkänd på båda öronen och det var ju tur:)

Det kändes märkligt att vara på BB Sthlm, svårt att förstå att det bara är 10 dagar sedan jag födde barn där! Det känns så ofantligt länge sedan samtidigt som det känns som igår. SKum känsla.

Samtidigt som vi var där så hade dom visning av lokalerna för ett gäng "nästan höggravida" och jag kom på mig själv att tänka "stackars dom som har så mkt graviditetstid kvar att göra och som sen måste föda". Så tänkte jag aldrig förut, då kände jag alltid ett litet sting av avundssjuka gentemot de som är gravida som har allt det roliga framför sig!
Det kanske betyder att jag faktiskt är klar med detta nu och att det är dags för nästa fas- att de mina små underbara barn bli stora och ha tid att följa det!:)

Här i Kransen där vi bor så finns det en pappa som heter Martin och han och hans tjej har också precis fått sitt tredje barn (de har samma ålderspridning som vi, dvs 7, 2.5 och nyfödd). Vi stod och snackade i parken och Martin sa att det är så skönt att känna att man är klar och har fått så många barn som man vill ha- samtidigt så är man så ung att man ändå kan ändra sig om några år och slå till på en sladdis:) Så sant som det är sagt:)

Han sa också att det här med att skaffa barn är det häftigaste och coolaste projektet man kan ta sig an som familj.  Det kan ju tyckas självklart, men det är inte alltid man ser på det på det sättet!:) Han är inte dum den där Martin.

Ibland tänker jag att jag är över 30 och ändå inte har presterat ett skit egentligen.
Vad är meningen, ska det bara rulla på såhär och sen blir man pensionär?

Men sen ser jag på mina barn som nu är tre stycken i antal och då kan jag snabbt skaka av mig de trista tankarna. Klart jag har presterat! Som fan! Jag har tre (3!) barn! Det är ju helt otroligt och insikten ger mig ett lyckorus värre än den tyngsta drogen hade mäktat med.

Och med mina tre härliga fina barn har jag också gjort klart för mig att kvalitét och kvantitet går alldeles utmärkt att kombinera:)

Lycka!

Tänk att du som bara för några dagar sedan var min lilla Victor, mitt allra minsta barn, helt plötsligt känns så stor! Jag blir alldeles gråtfärdig när jag tänker på det och jag hoppas att allt som händer här hemma känns okej för dig.

Du tycker mycket om din bror, det märks, och jag hoppas att vi ska klara att hantera det här på rätt sätt så att du känner att vi älskar dig och din syster på precis samma sätt som tidigare.

Du är en underbar liten kille Victor!!

Och idag har du och Joanna åkt till landet för att vara där ensammed mormor, morfar och Matilda. UTAN OSS- det är första gången för dig, du har inte gillat att vara utan oss tidigare så du har sluppit. Men idag gick du på båten så stolt och vinkade glatt hejdå till pappa som stod kvar på bryggan.

Mormor har ringt och meddelat att ni kommit fram och att det var en riktigt strålande glad liten pojke som sprnag av båten och kramade om dem! Det kändes skönt att höra. Jag saknar dig Victor! Och Joanna också såklart, men hon förstår så mycket mer och kan lättare sätta ord på sina känslor när hon tycker att det känns jobbigt.

Fina ungarna vad jag älskar er!

...och hälsade på. Det var jättekul att träffa dom allihopa och dessutom hade dom med sig jättefina presenter, en underbar mjuk filt och jättefina kläder som kom göra min bebis till värsta söta retrokillen:)

Sen spårade dom såklart och verkade tro att Lucas var deras, och dom hade inga som helst problem med att ta åt sig äran för honom...



Moster Matilda kom också förbi och gosade

När vi kom hem från BB så firade hela familjen att Lucas har kommit till oss:)

Alla fick beställa vad dom ville ha, vissas önskemål var väldigt enkla och andra var totalt givna;)
Ungarna ville ha pannkakor och jag ville ha Parma, Salami, Brie, Halloumi, Oliver och Melon. Vi skålade såklart i lite skumpa och champis:)



Sen måste jag ju bara bjuda på den här bilden;) Så klockren- så kommer mitt liv som trebarnsmamma att bli, jag hinner ju inte ens se till att ta på mig kläderna ordentligt. Varsågoda- tit flash!;)


Skyl dig kvinna!;)

Dagarna med Lucas bara rinner iväg! Idag är han 5 dagar och han börjar kännas självklar här hemma. Vi kollar inte längre förvånat på varandra när vi hör bebisskrik:)

Han är så himla söt så man vet inte vart man ska ta vägen! Han är jätteduktigt på att fästa blicken och ligger och tittar på mig länge länge med sina ljuvliga mörka blå ögon! Hela världen ser ut att rymmas där i och jag skulle så gärna vilja veta vad han tänker!

Igår var vi tillbaka hos barnmorskan för att väga Lucas och kolla att allt var ok och så att säga skrivas ut från mödravården. Lucas mådde alldeles utmärkt och hade endast tappat 25 gram i vikt, vilket knappt räknas, vanligtvis tappar bebisar betydligt mer än så de första dagarna. Så nu väger han alltså 4140g, dvs samma som Victor när han föddes!

Amningen går bra, han äter ofta och det är ju bra. Vi ska nog snart testa att ge honom napp för han har ett väldigt sugbehov och äter kanske lite oftare än han verkligen behöver och jag vill ju inte att han ska få ont i magen. Men vi ger det ett par dagar och ser om ätandet stabiliserar sig eller om han ska fortsätta i den här takten.

Nätterna följer inte direkt några rutiner *surprise*;), de första nätterna sov han kanonbra, men jag kunde inte sova utan låg abra och tittade på hans vackra lilla ansikte och hans lilla fågellika kropp som höjde sig upp och ner i takt med hans lugna andetag. Sen igår natt så funkade det inte alls. Han sov mkt på dagen och vid 22-tiden väckte jag honom och tänkte att han kanske skulle vara vaken nån timme eller så ochsen sova vid 00.00.. Jo tjena, han höll sig vaken till 01,30 och sov sen bara till 02,15, sen var det full rulle till 05,00 igen.. Så igår var jag skapligt trött!

Men så i natt så funkade det klockrent, både han och jag sov som stockar!
Jag gick och la mig med honom redan vid 21,00 och sedan sov vi till 02,00 när han käkade. Han somnade sedan om igen och sov vidare till 05,00 när han åt igen. Somnade om och sov till runt 08,00. Klart godkänt och jag känner mig riktigt utsövd:)

Han ligger brevid mig i sängen och sover, jag hade ju tänkt ha honom i spjälsängen brevid vår säng men jag kan inte, det är så himla mysigt att ha honom nära. Han ligger tätt emot mig och sparkar med sina små fötter i sömnen. Inte stor skillnad mot när jag var gravid mao, fast nu sparkar han från utsidan istället:)

Han är helt underbar!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Tänk att just jag fick just honom! Tänk att jag fick just de tre barn som jag har!

Jaaaaaa, det är faktiskt sant, han har kommit nu:)



På torsdagkvällen låg jag och kollade på Sex and the city. Jag släckte vid 00,00 och somnade direkt.
Kl 00,34 vaknade jag av en värk och jag reagerade direkt på att den gjorde så ont och att den kom mitt i sömnen och inte efter att jag varit på toa eller rört mig eller så.

Värkarna fortsatte att komma under natten men utan regelbundenhet. Jag kunde inte sova alls. Bebisen var jättevild och sparkade runt och hade sig. Ibland tog det 10 minuter mellan två värkar, ibland 7 minuter och sen blötsligt 40 minuter. Dom gjorde verkligen jätteont men eftersom de inte var regelbundna så kändes det inte som det var dags att åka in.

Vid 05,30 så gjorde det riktigt ont och de kom lite oftare så jag gick in i duschen och Stefan ringde in till BB Stockholm. Nu kände jag ändå att det var dags fast att man inte vet hur länge det kommer att dröja. Det skumma var att värkarna gjorde mycket ondare än vad jag mindes och jag sa tom till Stefan att jag måste ha blivit mycket mer smärtkänslig sedan sist. Jag kände inte igen smärtan,

På BB Stockholm tyckte dom att jag skulle packa ihop och åka in direkt iom att min förra förlossning gick så fort.
Vi ringde mamma som tog med sig moster Matilda och kom över för att passa barnen. Vi bor ju grannar så de var här på bara ca 10 minuter.

Kl. 06,00 kom vi fram till BB Stockholm och togs emot av den underbara personalen. Jag förklarade för dem att värkarna inte varit speciellt regelbundna eller många, men i gengäld väldigt smärtsamma. Jag var rädd att jag inte skulle ha öppnat mig så mkt eftersom att värkarna inte varit så många och att vi därför skulle få åka hem.

Undersökningen visade dock att jag var öppen 5 cm och CTG-kurvan visade att värkarna hade kraft så det var ingen tvekan sa barnmorskan-bebisen skulla komma nu.

Barnmorskan förvarnade mig om att hon trodde att det skulle gå riktigt fort och att vi skulle vara beredda på det.

Bebisen sparkade på och tumlade runt i magen och det gjorde så sjukt ont. Jag fattade inte att han kunde röra sig så mkt i det trånga utrymmet!

Jag tog min tillflykt till duschen och värmen funkade bra som smärtlindring. Barnmorsakn Maud kom in då och då och frågade om jag inte ville ha lustgas men jag kände att det kunde vara bra att spara den till senare. Nu började värkarna komma oftare men det konstiga var att mellan värkarna så hade jag en stark molande och ihållande smärta långt ner i magen och det var nästan det värsta.

Kl 07,50 sa barnmorskan att hon tyckte att vi skulle ta hål på vattenhinnorna för att hjälpa bebisen på traven och det tyckte jag också. Men jag vet ju att det brukar dra igång på riktigt när vattnet går så jag bad henne att plocka fram lustgasen nu.

Jag satte igång att andas gas och hon plockade fram långa nålen. Nattnet sprutade ut och jag _skrek_ för nu kunde vi börja snacka värkar...

Min starka bebis fortsatte snurra runt och böka runt och varje rörelse från honom gjorde att det kändes som om kroppen skulle gå av. Det gjorde ont precis hela tiden och jag trodde att det var värkarna som gick i varandra, men barnmorskan förklarade att det ena var värkar men att det andra av ngn anledning var bebisens rörelse. Nu hade jag panik, jag hade inte haft så HÄR ont nån av mina tidigare förlossningar. Jag kände inte igen smärtan alls och jag fick ingen vila alls mellan värkarna. Jag var riktigt rädd!

Jag skrek på Stefan att vi måste sticka däriifrån och att han måste rädda mig och att han måste fråga dom om jag skulle dö och andra absurda tankar...Jag skrek att dom måste snitta mig.

Vid 09,30 sa barnmorskan att det visserligen var sent skede i förlossnignen men att jag kanske skulle ta epidural ändå för att kroppen måste få vila mellan värkarna, men jag vägrade. Då föreslog hon att jag skulle ta sterila kvaddlar som hon trodde skulle hjälpa mig.
"STERILA KVADDLAR???? ÄR DU GALEN ELLER"? tänkte jag.. Allt jag hört om Sterila kvaddlar är att det gör sjukt ont att lägga dem, så ont så man typ inte klarar av det.. Sterila kvaddlar innebär att man sprutar in kokhet steriliserat vatten innanför huden. Man får då en smärtchock som gör att den andra smärtan avleds.

Jag vägrade. Men hon tjatade på mig och till slut hade jag ju så ont så jag tänkte att det kan ju bara inte bli värre, nu skiter jag i vad som händer faktiskt.

Hon la kvaddlarna och jag.... kände faktiskt kappt att hon gjorde det. Efteråt sa barnmorskan att det var då hon förstod hur riktigt jävla överont jag måste ha eftersom jag knappt verkade reagera på kvaddlarna- andra brukar bli hysteriska.. Fast jag var ju liksom redan hysterisk;) Det kunde inte bli värre.

Effekten var bra! Riktigt bra! Den tog inte bort värkarna, men smärtan däremellan avtog och jag kunde få nån minuts avslappning mellan värkarna. Visserligen gjorde det forofrande ont mellan värkarna men inte så jag trodde att jag skulle dö längre.

Nu när jag kunde slappna av lite så kom krystvärkarna igång och det var så sjukt överjävligt. Det fanns ingen ställning som kändes okej, och att stå på knä, eller använda förlossningspallen som jag gjorde sist, var inte att tänka på. Jag trodde att hela jag skulle gå sönder.

Till slut så kom vi fram till att det bästa var att halvsitta i sängen.
Kl 10,05 var det dags att börja krysta på riktigt och fast det gjorde ondare än något jag någonsin varit med om så var det ändå så skönt att jag visste precis hur man ska göra. Jag använde övre magmusklerna och verklgien tryckte ner bebisen. Jag försökte att inte skrika alls för att låta all kraft stanna inne i kroppen. Barnmorskan hjälpte mig så jag inte skulle spricka, hon sa till mig när jag skulle trycka på lite till och när jag skulle slappna av och bara andas med öppen mun och inte trycka alls. Det funkade så bra och hon sa att jag verkligen hade talang för krystning:)

10,23 känner jag att han kommer och det gör han med besked. Han skriker innan han ens är helt ute och jag fylls av häpenhet över hur starka hans små lungor redan är!

Jag får upp honom på bröstet och han är alldeles alldeles varm och underbar. Plötsligt blir jag orolig "vad vit han är!!" utbrister jag. "Nej, det är bara du som är så brun" svarar barnmorskan:)

Han får utmärkta apgar-poäng, redan vid första testet har han 10 10 10 vilket är ovanligt, bebisar brukar alltid få nedslag på åtminstone hudfärgen.

Det var ingen liten bebis jag födde heller, han vägde 4165 g (lite mindre än ultraljudet sa) och var 55 sm lång!!! Huvudet var 37 cm, precis som Victor.

Nu fick vi också förklaringen till att det hade gjort så himla ont, han föddes i Vidöppet läge med ansiktsbjudning. AAAJJJJ!
Det innebär i korthet att han kommer med bredaste sidan först, måste snurra mer och att det blir lite fördröjt och mycket mer smärtsamt. Iom att huvudet redan var stort så kan ni ju tänka er..Barnmorskan sa att det var det som gjort att jag inte kännt igen värkarna som gjort så mkt ondare än mina tidigare förlossnignar och att det ändå hade tagit längre tid än vad hon väntat sig.

Men hon sa att det var bra att han var stor och hade kunnat hjälpa till så bra, annars kunde det ha blivit värre. När man föds i sådant här läge så blir det oftare akut snitt under förlossningen.

Dessutom hade jag krystat ut honom jättebra sa hon eftersom krystningsskedet ofta tar längre tid vid sådana förlossnignar.

Hon tyckte jag var grymt smärttålig som klarat mig så bra genom denna form av förlossning utan knappt nån bedövning. Jag var stolt:)

Jag förlorade 2 dl blod vilket inte är så mkt i sammanhanget och jag sprack ingenting!!! Ja det blev en liten reva som hon sydde med ett litet stygn mest för sakens skull, men inget annat. Det var lite roligt, för hon hade ingen bedövningsspray tillgänglig så hon undrade om jag ville ha en bedövningsspruta innan hon sydde eller om hon skulle sy utan bedövning och jag tänkte "va tusan, har jag haft så ont så är det väl inga problem att sy ett litet stygn.." så hon fick sy utan bedövning- och det kändes inte ens, snacka om att vara smärtbedövad:)

Utan tvekan så var detta smärtmässigt den jobbigaste och tuffaste förlossningen som jag varit med om, men upplevelsemässigt så är det inte mycket som slår en förlossning, det är så sjukt mäktigt!!! Jag är över att jag har fått föda tre härliga barn!

Lillebror åt efter bara två minuter och det har han fortsatt med. Han verkar ha bra teknik så jag tror att amningen ska funka bra. Jag hade grymma eftervärkar men de börjar avta nu.

Vi stannade nästan ett dygn på BB Stockholm och det var jätteskönt att få vara där i lugn och ro utan att tänka på att städa och laga mat och allt sånt som man måste göra hemma:)

Vår första natt med lillebror var jättemysig, jag kunde inte sova utan låg bara och tittade på min lilla minikille:)

Jag fick ett jättefint smycke från Efva Attling av Stefan. Smycket hade tre slags droppar  som ska symbolisera mina tre barn som jag fött, det var fint:)

Nu är detta klart och nu går vi vidare med vår nya lilla familj.

Kram Petra

Idag var vi på ultraljudskoll på Huddinge Sjukhus för att kolla att bebis växer som han ska, hur han ligger och hur mycket fostervatten som finns m.m

Det visade sig att bebis trivs alldeles förträffligt i magen och det kunde man ju gett sig tusan på:)

Fostervatten finns det gott om och han är VÄLDIGT rörlig och pigg. Det var tydligen jättebra eftersom det visar att inte är slö. Han klarade av att snurra runt förvånandsvärt bra med tanke på hur trångt han har det och det var tydligen också bra eftersom det visar på en stark bebis som kommer kunna hjälpa till bra under förlossningen. Ok, det känns ju bra att höra.

Han växer också...4358 g beräknades han väga idag. Oops! Men då får man tänka på att han gått över, om han skulle ha kommit den dag som han var beräknad så skulle han ha vägt 3835 g enligt deras beräkningar och det låter ju rätt normalt. Jag får ju vara glad att han växer som han ska.

Hon trodde inte att jag skulle behöva sättas igång utan att han skulle komma någon av de närmsta dagarna. Jag hoppas verkligen på det och jag tror faktiskt att det kommer att komma igång av sig självt bara jag har tålamod, och när det gäller sånt här så har jag faktiskt det. Jag vill inte tillsätta massa kemiska grejer för att få igång det snabbare bara för att jag inte orkar vänta typ..

Men det kändes väldigt skönt att se att allt verkar ok.

I morgon har vi en ny tid inbokad då vi ska träffa en läkare som ska göra en bedömning och ställningstagande om igångsättning, men jag tror att han/hon kommer att säga att allt är ok och att vi får avvakta och sen ge mig en ny tid och så får det väl bli. Det känns ok. Det känns bra att dom har koll på mig och min bebis:)

Tack ni som skriver snälla peppande kommentarer:)

Idag är ditt min syster Beckis födelsedag så jag säger HIPP HIPP HURRAAAAAAAA för Becki idag:)


Nääää..ingen bebis, men han vågar nog inte komma och sno moster Beckis födelsedag, den är ju lite helig för henne:)
Men i natt har värkarna kommit tillbaka iaf, och när jag räknade så höll de i sig i mellan 40-50 sekunder och gjorde ont, och det är ju en bra början, men dessvärre ingen regelbundenhet:(

Okej, jag erkänner,  det är bara en luring, jag ÄR inte gravid, den här stora utväxten på magen som jag har fått är ingen bebis, det är egentligen en misslyckad bröstförstoring!

Ett jättelikt silikoninplantat som liksom halkat fel och lagt sig mitt på magen istället. Jag ville inte erkänna det tidigare, kände mig lite fåfäng och så, men nu vet ni. Fan, jag skulle inte ha tagit så himla stora inlägg!!!!!

Och de där svullna fötterna är botoxinjektioner som inte blev riktigt som de skulle.

.......................eller nåt.

8 dagar plus- kanske dags att komma ut nu???


Silikoninlägg på vift!!???

...och hittar flera gamla älsklingar:)

David Bowie - Ziggy Stardust
http://www.youtube.com/watch?v=XXq5VvYAI1Q&feature=related
Så jävla bra låt och bland det bästa introt som finns va?

Natalie Imbruglia - Torn
http://www.youtube.com/watch?v=8bPndxNNKfA

Pink Floyd - Wish You Were Here
http://www.youtube.com/watch?v=IXdNnw99-Ic
Detta kan nog vara en av mina absoluta favvolåtar faktiskt känner jag nu när jag hör den igen!

REM - The Sidewinder Sleeps Tonight
http://www.youtube.com/watch?v=i0Q-dn6Ba2Y&feature=related
Har alltid blivit glad av den här låten!!

Alanis Morissette - Ironic
http://www.youtube.com/watch?v=8v9yUVgrmPY
Den här gick hårt när vi var i Vietnam och påminner mycket om det roliga där:) Jag gillar verkligen hennes röst också!

No Doubt - Don't Speak
http://www.youtube.com/watch?v=welnlg3svTw&feature=related
Jaaa..det var väl typ ingen som inte gillade den här?? Jag tycker fortfarande att den är bra:)

Nä, nu måste jag göra något annat!

Hörs sen,

Kram Petra

Eller jag HOPPAS verkligen det för sista dagarna så har jag _ensam_  ätit typ en hel Halloumiost grillad i tunna skivor- per dag. Jag har inte varit sugen på någon annan middag utan helt enkelt bara halloumi.

Så nu hoppas jag bara att detta ostätande inte kommer sätta alltför många spår på utsidan av min mage, för där lär det ju finnas och bli över om man säger så;)

Men vad tusan- gott är det ju iaf:)

För att pigga upp mig lite så har jag suttit och youtubat lite på gamla låtar från "när jag var liten" och när jag var lite större:)

Det är så himla roligt, så många minnen som kastas på en, saker som man nästan glömt:)

tex
Erasure -Oh L'amour- (somrarna på Ingmarsö och jag var kär i Tobbe:) )
http://www.youtube.com/watch?v=BoX5hCbS7JY

Erasure -Love to hate you- (Värnamo Folkhögskola och jag och Camilla jobbade som rostjejer på High Chaparall)
http://www.youtube.com/watch?v=NvJFISiEE9Y

Kraftwerk- The Model -(bara bra liksom...)
http://www.youtube.com/watch?v=j72xBFffZck

Modern Talking- You'r my heart, You'r my soul- (senare versionen när jag & Sanna åkte till Waxholm och alltid var för fulla och Sanna samlade överbord från båten:)
http://www.youtube.com/watch?v=zaw7KvFtv-U

Bryan Adams Feat Melanie C- When You're Gone (älskar hennes röst här:))
http://www.youtube.com/watch?v=b-0IeJMfFKg

2 Live Crew- me so horny- Jag var 15 och galet kär i världens vackraste Alexander och vi var tillsammans. Vi hängde hemma hos honom och lyssnade bara på hip hop hela dagarna och så hängde vi på Mosebacke och han var helt galen och gick balansgång på muren.
http://www.youtube.com/watch?v=DbaFM_CA4mw

Inner Circle - Sweat-  Midsommartältningar på Grinda med alla kompisar från Rågsved, oftast regn och korvarna var alltid borta. Så sjukt kul hade vi.
http://www.youtube.com/watch?v=4kfTuNdku3A

Aqua - Roses Are Red och PARADISIO - Bailando- Midsommar med alla underbaringar från Rågsved efter att vi tröttnat på regniga tältningar och ingen korv:) Istället hängde vi på Jimmys landställe på Ingarö och Vibbe hängde naken i ladans takbjälkar:) Underbart roliga minnen:)
http://www.youtube.com/watch?v=-Guqhnz4N38
http://www.youtube.com/watch?v=VAXG4hb_E44

Antique - Opa Opa- Sanna och jag var ute typ _varje_ kväll Sanna bar alltid med sig singeln och försökte pracka på varende DJ att spela den:) Sååååå bra var den ju inte:)
http://www.youtube.com/watch?v=jXwbJxpVgjo

Alltså det finns ju hur många som helst, men nu hinner jag inte för jag ska sticka & hämta Joanna som sovit hos några kompisar till oss och henne! Men nu fick jag slå ihjäl lite tid iaf:)

Har du nån rolig gammal låt som du vill påminna om??

Kram!

"Pappa, Mamma är naken" ropar Victor glatt varje morgon när han får se mig. Nu är det ju inte riktigt vad det låter som, utan det betyder istället "mamma är _vaken_", men Victor har svårt att säga _v_, det blir istället _n_, tex nante=vante, natten=vatten och just naken=vaken.

Det hela blev lite kul när hela familjen inkl min syrra Matilda var på Astrid Lindgrens Värld.

Matilda är Victors favorite all times och när hon kommer upp på morgonen ropar Victor glatt "Pappa, tilda är naken" och skiner upp  som en sol:)

Det var faktiskt lite kul, Matilda blev helt generad innan hon fattade vad han menade:)



Naken moster Matilda???

Jag vaknade för nån halvtimme sen och kan bara inte somna om. Det är så varmt och kvavt och tankarna maler sådär som dom bara kan göra vid den här tiden på dygnet.

Jag var tvungen att öppna fönstret och ställa mig och bara andas och få frisk luft och svalka mig. Utanför kommer taxibilarna till Kransen en efter en med alla människor som varit på krogen och då slog det mig hur olika ett klockslag kan uppfattas i olika situationer.

02,55- för mig är det nu att vara uppe jättesent på natten eller eventuellt att vakna sjukt tidigt. Hade detta varit "pree-children" eller åtminstone "pree-pregnancy" så hade det varit att komma hem rätt tidigt från krogen. Tidigt som i skaplig tid.
:)

På begäran av Stefan så har jag nu förlossningsklippt mina naglar:) Jag har inte finfilat eller så utan verkligen KLIPPT av klorna!

Han har hemska minnen från tidigare förlossningar när vassa klor borrat sig in i hans armar:)
Nu ska jag väl varken skada honom eller barnmorskan när värkarna tar över min kontroll;)

Alltså iofs, vad hade jag väntat mig? Att den skulle födas medan jag sov och att jag liksom inte riktigt skulle märka det? Det vore ju onekligen en utopi..

Iaf, för några nätter sedan så drömde jag att jag var i tvättstugan. Som vanligt så var det massor av grannar där. I drömmen så låg fostret i ett ägg precis som fågelungar gör. Plötsligt så hade jag mitt ägg, som var rätt stort, i handen och man såg att det hade börjar spricka lite så att det kanske var dags. Då kom Joannas kompis Leas pappa Niklas fram till mig och sa att vi måste torktumla ägget och sedan stoppa tillbaka det eftersom det inte riktigt var klart.

Det var så mycket sprickor i ägget att man kunde titta in på bebisen och han låg där och var så söt, det skumma var bara att på ena foten hade han en stickad blå sko, eller typ som en toffla.

Det är nog bäst att jag får ut den här bebisen snart:)

Igår hade jag fått meddelande på facebook från Helena på jobbet och hon frågade om "bebisen möjligtvis hade hittat/tittat ut ännu":) Det var ju lite kul, för då kom jag på att bebisen kanske faktiskt inte _hittar_ ut helt enkelt:) Och hur gör man för att visa den?? Det här kan dröja känner jag:)