Bra helg!
I fredags var jag på grönan med blandade gamla Nicatorpeople, dvs en blandning av människor som jobbat på Nicator. Tanken var att vi skulle köra femkamp, men det var ju så himla kul att träffa alla så jag hoppade själva femkampen och satt och pratade och skrattade på kryddhyllan, det var minst lika bra;)
Efter grönan så tog vi färjan över till Gamla stan och hamnade på Engelen eftersom vi inte orkade ta oss in till stan och det blir så lätt att man tappar bort varandra på ett större ställe!
Jag hade jättekul och jag längtar efter att träffa dom igen:)
Här kommer några bilder:
Ja, som ni ser så tyckte jag verkligen att det var _jätteroligt_, värsta flinet:)
Alexandra, Sara-Maria och jag
Lillasyster Matilda följde med, här tillsammans med Alex:)
Hannah, Anne och Alexandra på kryddhyllan
Fredrik dök upp vilket såklart var sjukt kul med betoning på sjuk, för knäppare människa får man ju leta efter, men jag menar det som något positivt:)
På lördagen gjorde vi inget speciellt, vi tog det bara lugnt och hängde här hemma. Idag har vi varit på frikis och svettis och Joanna tränade!
Ha det bäst,
Kram!
Kanske inte helt ömsesidigt:)
2-månaderskontrollen avklarad...
På vägen dit fick han inte nån ok-stämpel av mig kan jag ju säga för han var verkligen inte så rolig om man säger så.. Jag tänkte gå till Liljeholmen för att Lucas skulle få frisk luft och hinna sova lite på vägen.
Redan utanför porten började han skrika och dom som känner Lucas vet att det är rätt ovanligt att han skriker.. Jag tänkte att jag stoppar helt enkelt lurarna i öronen och kör Ipod på högsta, han sommnar nog snart... Jo tjena, nere vid Shell Aspudden hade det eskalerat till ett hysteriskt skrik så då klarade jag inte av att låta honom ligga där längre så jag tog upp honom och bar honom till Liljeholmen i regnet som så lägligt brakade loss:/
Då var jag glad att jag hade UJ:n som är lätt att dra, hade inte varit så kul att dra på en tung Emmaljunga samtidigt som jag bar Lucas hela vägen...
Jag brukar _alltid_ ha med mig Babybjörnen så jag kan ta Lucas i selen men nu hade jag såklart glömt det.. Jaja, inte hela världen, vi kom ju fram iaf:)
Iaf, allt med Lucas vr kanonbra. läkaren sa att man märkte att han har syskon eftersom han är så med redan, han tyckte att Lucas verkar vara van vid snabba kast och att det händer mycket omkring honom, och jooo det kan man väl lugnt säga!
Min lilla bebis är inte så himla liten heller utan faktiskt vädigt stor (nåja, allt är ju relativt...), han har hunnit bli 64 cm lång och det är ju _jättelångt_ när man är 2 månader!!! Denna imponerande längde matchas med 6,4 stadiga kilon. Mer lång än tjock alltså, men fattas bara det när han är _jättelång_, annars hade han ju varit _jättetjock_ och det hade varit jobbigt för mammas rygg:)
Sköna söndag!
Idag har Joanna börjat träna juniorjympa för 7-13-åringar på friskis och svettis! Hon tyckte att det var superkul och hon kommer definitivt att fortsätta. Ännu roligare var det ju eftersom hon går tillsammans med sin kompis Mira!
Jag tycker verkligen att friskis är superbra! Vet ni vad dom tar för juniorträningen?? 100 spänn för hela terminen, då får hon gå på alla juniorpass. Det tycker jag är sjysst, då får alla barn samma förutsättningar och det är inte bara de som har råd som kan låta sina barn träna. Jämför med tex ridningen..Där betalar vi ca 4500 kronor för _en termin_. Alltså 9000 om året och då har man inte räknat in utrustning och eventuella läger. Kul om man har flera barn som vill rida... Om Victor vill börja rida så får jag väl börja jobba natt också:) Om Lucas vill börja rida vet jag inte riktigt vad vi ska göra..
Jättekul var det iaf! Tanken är att jag och Sanna ska ta ett pass samtidigt, jag måste bara få en ok-stämel från min barnmorska. Det är nog inget problem, problemet ligger i att komma ihåg att boka tid:/
Efter att vi kom hem från Joannas träning så ringde jag min fina lillasyster Matilda och tjatade med henne på en powerwalk. Vi var ute i 1,5 timme och gick i snabb takt och det känns verkligen i låren. Vi var alldeles svettiga när vi kom hem:) Det är grymt skönt!! Det är också kul att få chansen att prata med Matilda utan att alla barn är omkring, hon är ju deras stora favvo, så när hon är här så hinner hon liksom bara leka med dem och inte med mig:)
Matilda och jag
Nu står Steve och lagar mat, det blir gravad lax med dillstuvad potatis, det ska bli supergott. Ungarna ville inte ha det så dom ska få raggmunkar med bacon och lingonsylt. Jag vet att många tycker att man inte ska göra olika måltider, men så länge som alla är glada och nöjda och vill äta så är det inget större problem för mig;) Dessutom vet jag inte om jag själv var så överförtjust i gravad lax när jag var liten..:)
Victor har sin kompis Nils här och dom sitter och tittar på Nicke och Nilla.
Joanna kom precis hem från vår granne Livia och Lucas sitter som vanligt nöjd och glad och jollrar loss i babysittern. Underbara ungarna- ni är ju så himla fina:)
Nu är det käk, vi hörs!
Jippieee, jag ska träffa gamla bästis Sanna:)
Vi har haft så sjukt mycket kul, men sen är det som det är, tiden går.. Fast det är fan ingen ursäkt!
Vi hade ett långt samtal på telefonen nyss och det är så kul när man känner att man faller in i samma jargong även fast det gått lång tid:)
Sanna:
Det ska bli superkul att träffa dig:)
Vilken sjuk dröm:)
Iaf, jag drömde att jag och Hannah och Evis hade tänt eld på nånting, det var nån slags byggnad..
När vi skulle rymma därifrån så hoppade jag och Evis upp på varsin trehjuling, alltså sån där med flak som småbarn har.
Den hade inga pedaler så vi fick liksom sparka oss fram och det var sjukt jobbigt!
Hannah gick bakom med bestämda steg och hade jätteont i huvudet.
Både jag, Hannah och evis sög på varsin stor napp, som var fylld med minimjölk. Napparna såg ut som de som man köper på grönan med ett band som man hänger runt halsen, men dessa var alltså genomskinliga och fyllda med mjölk. Skruvat...
Och sen då- bakom oss tre kom vår förre koncerenchef Fred som försökte hinna ikapp oss för att sätta dit oss för branden. Han var oss hela tiden hack i hälarna med lyckades ändå inte fånga oss.
Det var liksom drömmen...
Okej, fri tolkning då.
Min tolkning är att amningsracet i natt satte sina spår i min hjärna. Jag känner mig jagad och fast och kan liksom inte komma undan. Evis och jag symboliserar det i mig som försöker slippa undan ännu en vakennatt medan Fred symboliserar kraven och tvånget:) Hannah med migrän och bestämda steg symboliserar kämpandet och att man inte får ge upp:)
Men alltså, hur sjukt får det bli??:)
Förövarna:
Idolstart- var är självinsikten?
Jag och Joanna hade fest med chokladpudding- hey, det är inte varje dag det är Idolstart!
Iaf så undrar jag var människors självinsikt tar vägen. Hur kan vissa människor INTE höra att det låter för j-igt? Och vad har dom för polare egnetligen? Nästan alltid så säger den gråtande tjejen som var helt kass och som precis har blivit sågad att "alla kompisar säger att jag är jättebra"- vad är man då för polare? Dessutom har dom noll stolthet och ska börja tjata om att få 30 chanser till- som om det skulle hjälpa? Och sen gråter dom när dom kommer på att dom har skämt ut sig för hela svenska folket.
Men det fattar man väl redan när man söker att det finns en viss risk för det?
Samtidigt som jag tycker att det är sjysst att man tror på sig själv och kör sin grej så är det ju ändå skumt att vissa, även fast det kanske har bra sångröst, ser sig själva som Idol! Alltså att dom skulle representera nästa stora musikexport från Sverige! Vi säger att jag sjöng grymt bra- Jag skulle ju ändå fatta att jag inte skulle bli nästa Britney, det är liksom försent vid 30+ och efter tre söta barn:) Det kommer liksom inte att ske, jag är INTE den dom söker. Jag fattar det:) Och det handlar inte om jantelagen här utan det är ren realism...
Vad är det som gör att vissa människor inser sina begränsningar medan andra verkar tvärblinda och bara kör på?
Puss!
tokregn, ny vagn och halväcklig tonfiksröra
I morse var det grått och tråkmulet när vi vaknade så jag och Lucas låg kvar lääääänge i sängen. Han var på ett strålande humör och låg och "snackade" och smilade. Jättemysigt:) Sen hoppade jag in i duschen och skyndade mig att städa köket. Konstigt nog så måste jag storstäda köket ca 2 ggr varje dag. På morgonen städar jag undan efter att stefan och ungarna härjat där på morgonen och på kvällen så måste man ju städa undan efter middag och sånt.. Och båda gångerna är det fråga om _storstädningar_, jag fattar inte vad vi gör, men vi är nog sjukt slarviga...
Iaf, sen skulle jag och Lucas gå ut och gå hade jag tänkt, men när jag val kom ut på gården med Lucas i högsta hugg så märker jag att det tokregnar! Men vi gick ändå, nu var jag ju liksom inställd på promenad.
Jag träffade Martin med lilla Jane på vägen. Han hade också trotsat ösregnet och förklarade att Jane blev lugn av regnet mot suffletten. Jaa, vad gör man inte för att ha en nöjd bebis:)
När vi kom hem gjorde jag tonfiskröra och käkade röran och en avocado till lunch sen tyckte lucas att det räckte och att det var dags att sova så nu ligger han och slaggar. Man hör små söta ljud från honom ibland, han är så himla gullig:)
Mamma tycker att han är lik hennes pappa, alltså min morfar, och jag kan faktiskt hålla med henne:)
Vi har köpt en syskonvagn till killarna föresten. Först tänkte vi skita i det, men det kan vara ganska skönt att sätta båda killarna i en vagn när man tex ska gå och handla efter dagis och sånt.. Vi tjackade vagnen på blocket så den är ju verkligen inte assnygg direkt... Först hade jag tänkt köpa en syskon-UJ, men det kändes inte motiverat att lägga mellan 4-6000 på en beggad UJ när man bara ska använda den till och från dagis i princip.. Så det fick bli en billigare vagn som helt enkelt uppfyller sitt syfte de få ggr som båda ska åka samma vagn. Så här ser spektaklet ut:
När vi fick hem vagnen så såg vi att den var ganska trång, stackars Victor lär så sitta som nån slags ihopklämd tarm..:/ men det får gå
Appropå tonfiskröran, den var inte lika god som den brukar vara, vad kan jag ha glömt? Det här hade jag i:
tonfisk (no shit!!)
kapris
rödlök
hackat ägg
lite saft från en citron
lite majonäs
lite mini cf
Glömde jag något??? Just det, jag brukar ju ha dill också! Det kanske var det som saknades.. Skit samma, den var okej men inte supergod helt enkelt. Snarare lite halväcklig:)
Alltså vilket tråkigt inlägg det här är, man kan verkligen undra varför jag skriver det, jag har ju inget att komma med. Helt enkelt för att jag är ego, jag har tråkigt och inget annat att göra helt enkelt:)
Sovdag..
Lucas vaknade redan 06,00. Vi gick upp och lekte lite och gjorde frulle till syskonen. När dom gick till skola/dagis vid 08,15 så började jag städa köket och Lucas satt så fint i sin babysitter. Han älskar att sitta där medan jag tex skurar köksbänken och sånt där vattnet rinner, det tycker han är mysigt. Så mysigt så han somnar:) Så jag lyfte in honom i sängen och la mig brevid hono och sov till runt 10-tiden.
Vid 10,00 gick vi alltså upp igen och fortsatte städa kök, hall och vardagsrum. Jag hann tom dammsuga och Lucas var störtnöjd med att sitta i babysittern och titta på. 12,30 började han gäspa igen och bli lite smågnällig så jag gick in med honom i sovrummet för att amma honom. Han stensomnade och sen sov han och jag till 15,30!!!
Nu har familjen precis kommit hem och jag har slängt ihop snabb middag åt Joanna. Hon spelar handboll i Hägerstensåsens skola på tisdagar och måste äta senast vid 16,00 för att inte få håll under träningen.
Idag har alltså varit en skön och slapp dag- precis vad jag behöver nu när jag är så superförkyld!
Höstväder & Höstförkylning
I morse när vi vaknade var det riktigt kallt i lägenheten och man kände verkligen att hösten kommer smygandes. Jag längtar efter att elda i kakelugnen!
Både jag och Victor är sjuka, vi hostar, är förkylda och är hesa, så idag är både jag, Victor och såklart Lucas hemma. Victor har redan hunnit riva ner en tavla, men annars har vi det rätt lugnt och skönt än så länge.
Victor och Lucas sitter och tittar på Molly Mus, fast jag tror väl inte att Lucas fattar så mkt såklart, han tycker bara att det är trivsamt att sitta med i sin babysitter:)
Idag blir det mao en lugn dag vilket känns rätt skönt. Stefan skulle komma hem med lunch till oss mellan sina möten så att jag slipper släpa ut ungarna idag bara för att handla, det känns skönt eftersom Victor är så förkyld!
Ha det bra!
Lite Lucasbilder...
Morfar Mats har flyttat till Kosovo
Igår hade vi lite avskedsfika för honom, fast egentligen var han knappt med på fikat, för han dök upp en timme "för sent" och avvek snabbt för att packa klart:) Så det blev lite grann som en avskedsfika för Mats fast liksom utan själva Mats:) Men det är nästan alltid rätt ostrukturerat i vår familj så det kändes inte så oväntat:/ Mormor hade bakad goda pajer och det var kul att träffas!
Vi kom på att när Mats ska åka hem för att fira jul så kan han ju lifta med tomten och hans renar för dom borde ju nästan åka över Kosovo? Tomten kommer väl nånstans från Ryssland?
Victors näsa är stenfri
Det gick bra att få ut stenen ur Victors näsa igår. Doktorn hade varit proffsig och betett sig om det är helt naturligt att det då och då kommer in små kortväxta patienter med diverse prylar uppstoppade i näsan:)
Victor var duktig och gjorde precis som doktorn sa och stenen var utplockad på några minuter. Victor var omåttligt stolt när han kom hem och berättade om och om igen för Lucas att han hade varit lite tokig och stoppat en sten i näsan men att doktorn hade fixat det nu. Ja... vad ska man säga?
Världens snällaste bebis?
Han skriker ju aldrig! Han är så nöjd! Han är verkligen helt underbar. De enda gånger han skriker är när han är hungrig eller vill sova och då slutar han skrika så fort som han får mat. Han har faktiskt inte skrikit ihållande en enda gång i hela sitt liv.
Idag glömde vi tom bort honom! Vi satte honom i babysittern i morse och sen käkade vi frulle och packade inför ridskolan, fixade i ordning de stora barnen och städade och så. Plötsligt kom jag på "men shit, vart är Lucas???", då har han suttit i sin babysitter i köket i typ 1 timme och inte sagt ett knyst! Så jag gick till honom för att kolla att allt är okej och då får jag bara världens bredaste smile:) Han älskar att ligga på vår säng och "prata" med någon av oss i familjen. Man ser verkligen hur mycket han tycker om det, han storler och fäktar med sina små armar och ben samtidigt som han jollrar hur sött som helst.
Åh vad jag älskar honom!
En Sten I Näsan
Jag sa till honom att försöka fräsa ut den men då drog han _in_ den istället så nu är han påväg till doktorn som ska hjälpa honom att få ut den.
Han är rätt besvärad av stenen men samtidigt omåttligt nöjd med att åka till doktorn. Han är bergsäker på att han ska få träffa "doktor Berglund" som Lisabeth gick till:)
Mammas tokunge..
Boktipsar
Nu när jag är hemma med Lucas så har jag mycket tid att läsa och därför tänkte jag dela med mig av mina tips.
Jag har precis läst ut Tusen strålande solar av Khaled Hosseini.
Boken är helt fantastiskt bra. Den är ofantligt tragisk samtidigt som den är väldigt vacker.
Det är en sträckläsare och jag plöjde igenom den på 2 dagar.
Handlingen utspelar sig i nutida Afganistan och speglar hur två kvinnor under tragiska omständigheter sammanförs och hur deras öden på många vis kommer att delas. På samma vis som boken skildrar fruktansvärt våld och förtryck så skildras även vacker vänskap och enorm styrka.
Jag kan säga att jag kände mig som en liten svag skit här i västvärlden, för även om detta inte är en självbiografi så står det tydligt klart att liknande öden förmodligen delas av många människor på andra ställen i världen..Man får sig en tankeställare-jag borde inte gnälla så mycket över småsaker när jag har det så ofantligt bra. Mina tårar rann många gånger..
Språket är så vackert! Jag är glad att jag läste den här boken och den lämnade mig med mpnga tankar. Bokens karaktärer stannade kvar hos mig. Jag rekommenderar verkligen Tusen strålande solar!
Här finns utförlig recension:
http://www.bokrecension.se/9146217282
http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/artikel_35480.svd
http://www.bokus.com/b/9789146218807.html
Läs den- jag tror inte att ni kommer att ångra er!
Joanna har börjat i ettan!!
Det var en väldigt stolt tjej som packade sin nya skolväska och begav sig mot skolan igår. Först ville hon att vi skulle stanna hemma men jag lyckades få henne att förstå att mamma och pappa _självklart_ vill vara med i skolan första dagen, det vill man ju bara inte missa:)
Uppropet gick bra. De fick sina bänkar och det var såklart kul att göra i ordning i bänken, placera ut sitt pennskrin och så:) Barnen blev indelade i grupper och Joanna går i fiskarna. Fröken Solveig (vilket typiskt frökennamn va??) lärde barnen en sång som handlar om de olika käsnslor som man kan känna när man vaknar på morgonenoch barnen fick komma med förslag på känslor.
Sedan fick dom fylla i ett arbetsblad och sen var det dags för rast och bullkalas. Vid rasten kunde vi föräldrar gå hem om barnen tyckte att det var ok så det gjorde vi.
Efter rasten gick de tillbaka till klassrummet ett tag till och sen var det dags för lunch och därefter vanligt fritis. Joanna hade ingen lust att stanna kvar på fritis så hon hade sällis hem till gården med Märta (som går i samma klass och dessutom bor i lägenheten ovanför oss) och hennes mamma Ebba,
Joanna och Märta var hemma hos oss och lekte och vi kom på att vi skulle baka en skolstartstårta för att fira att skolan har börjat:) Den var supergod!!!
Åhhh vilken stor tjej jag har:)
"Det blir nog inga fler barn"
"Det blir nog inga fler barn, Victor är nog min sista bebis"
Undrar om jag egentligen trodde på det där själv:) Victor blev ju stor så fort! Och i takt med att han blev stor kille så kom känslan att det här kan ju bara inte vara sista bebisen i det här hemmet!! Det kan inte vara klart redan.
Och egenligen har jag ju alltid velat ha flera barn, det kändes bara som om vi kanske inte skulle orka och att det kanske skulle bli för mkt jobb. Men hallå!! Vaddå orka? Klart att det kanske kommer vara jobbigt ibland, men jag vill ju inte leva ett så _bekvämt_ liv som möjligt, det är ju inte det som är ambitionen direkt. Och vila kan jag göra när jag blir gammal.
Och nu är du här Lucas:) Vilken tur att vi fattade att du saknades.
Tack för att du finns Lucas, du och dina syskon är helt underbara!!!
Mammas lilla charmtroll:
Nu börjar en ny lattefas i mitt liv:)
Carro från jobbet fick en liten Clara den 10:e juni så vi var gravida rätt länge tillsammans. Carro är grym! Smart och rolig, I like her a lot! Fick mess från henne igår så nu ska vi fika med våra små huliganer nästa vecka. Det blir jättekul att träffa henne! Lotta från jobbet ska också följa med och presentera sin lilla Moa som föddes i början av maj- Moa är ju typ tonåring om man jämför med våra småglin, och i synnerhet då Lucas:) Det blir kul att träffa dem allihop!!
Sissi som jag fick kontakt med när jag väntade Victor fick en liten Alexia i maj så dem ska vi också fika med vilket är jättekul:)
Sen har jag ju hela Stockholmsgänget från aff -tanken är att vi ska ses 1 gång i veckan.
Jag ska inte glömma grannarna heller, vi är ju ett helt gäng som fått tredje barnet nu under våren/sommaren!!
Sen tillkommer ju kompisar som är inne på sista svängen av föräldraledigheten- dem vill man ju hinna träffa innan de börjar jobba:)
Just det, snart kommer ju Annettes lilla bebis, faktiskt vilken dag som helst!! Spännande:) Annetteoch jag gick i samma föräldragrupp på bvc när jag fått Victor och vi hängde mkt då!
ja, vem som helst kan ju se att det lär bli många latte from nu......HUR ska jag kunna smala till mig &bli av med bebismagen är då min fråga? För latte måste jag ju dricka;)
Men jag är glad att jag har många att umgås med, det blir så mycket roligare då!
Lucky Lucas var ju sjuk på riktigt.
Lucas är superförkyld och hostar och nyser om vartannat.
Han ligger och snörvlar hela nätterna, men konstigt nog på sover han ändå bra- nästan bättre än i vanliga fall för samtidigt som förkylningen gjorde sitt intågande i Lucas liv så verkar magproblemen ha flyttat nån annanstans. Inga stånkanden eller stönanden på flera nätter! Skönt för lilla Lucky Lucas!
Stefan får köra loss med nässugen för jag fixar inte det:( Stackars Lucas skriker sitt argaste och fäktar med sina små armar och ben, men kan man inte snyta sig själv så är det tyvärr nässugen som gäller:( och det blir ju så mycket bättre när det är klart:)
Igår var det ju tänkt att jag skulle ha stuckit till jobbet och träffat mina darlingar som jag saknar så himla mycket, men det gick ju inte eftersom Lucas var dålig. I miss you tjejer!!!!!!!!
Iaf så är Lucas väldigt glad trots sin förkylning, det är skönt! Men det gör ont i mammahjärtat när han kämpar för att äta:(