artepa

..och Lucas har fått OK-stämpel i rumpan.
På vägen dit fick han inte nån ok-stämpel av mig kan jag ju säga för han var verkligen inte så rolig om man säger så.. Jag tänkte gå till Liljeholmen för att Lucas skulle få frisk luft och hinna sova lite på vägen.

Redan utanför porten började han skrika och dom som känner Lucas vet att det är rätt ovanligt att han skriker.. Jag tänkte att jag stoppar helt enkelt lurarna i öronen och kör Ipod på högsta, han sommnar nog snart... Jo tjena, nere vid Shell Aspudden hade det eskalerat till ett hysteriskt skrik så då klarade jag inte av att låta honom ligga där längre så jag tog upp honom och bar honom till Liljeholmen i regnet som så lägligt brakade loss:/

Då var jag glad att jag hade UJ:n som är lätt att dra, hade inte varit så kul att dra på en tung Emmaljunga samtidigt som jag bar Lucas hela vägen...
Jag brukar _alltid_ ha med mig Babybjörnen så jag kan ta Lucas i selen men nu hade jag såklart glömt det.. Jaja, inte hela världen, vi kom ju fram iaf:)

Iaf, allt med Lucas vr kanonbra. läkaren sa att man märkte att han har syskon eftersom han är så med redan, han tyckte att Lucas verkar vara van vid snabba kast och att det händer mycket omkring honom, och jooo det kan man väl lugnt säga!

Min lilla bebis är inte så himla liten heller utan faktiskt vädigt stor (nåja, allt är ju relativt...), han har hunnit bli 64 cm lång och det är ju _jättelångt_ när man är 2 månader!!! Denna imponerande längde matchas med 6,4 stadiga kilon. Mer lång än tjock alltså, men fattas bara det när han är _jättelång_, annars hade han ju varit _jättetjock_ och det hade varit jobbigt för mammas rygg:)