artepa

Det är dags att uppdatera med lite bilder, här kommer fina Nanna:)
Första bilden är Nanna ute i den första snön, vi byggde en snölykta. Därefter följer radarparet Joanna och Zorro:)

Victor har just nu en väldigt glad period när han leker mycket och busar och skrattar mest hela tiden. Han har dock fortfarande en rätt kort stubin och täner till rätt fort, men det får man leva med- han är ju glad oftast!

Vad leker han?

Han gillar såklart att leka med sina bilar, speciellt dom stora bilarna

Han tycker också väldigt mycket om rollekar och brukar leka att han ska natta sin docka. Då byter han blöja på den och leker att han tvättar bort bajs från dockans rumpa. Han luktar på dockans rumpa, rynkar näsan och säger bajs:) Sen pussar han dockan och lägger den i sängen och lägger på täcket. Han sjunger "bä bä" innan han släcker lampan och säger "natt natt docka":) Jättesött!!

Jag slås också av vilket bra minne små barn ändå har! För några dagar sedan satt jag i sovrummet på sängen och surfade på laptopen. Plötsligt kommer Victor in och bär på vår "födelsedagsbricka", dvs den som vi bär in frukost på sängen med när ngn fyller år.

Han går fram till mig och sjunger högt och ljudligt "lalaaaalalalaaaala". Sen ställer han brickan på sängen, lutar sig fram och ger mig en puss och därefter fick jag en lite mindre bricka som han hade lagt på den stora:) Sen lutar han sig fram över "frukostbrickan" och blåser:)

Det var helt undebart gulligt, det var så uppenbart att han härmade hur vi gör när någon i familjen fyller år! Först sången som säkert skulle vara "ja må hon leva", och så pussen på munnen :). Den lilla brickan var förmodligen presenten och när han böjde sig fram och blåste så lekte han nog att han blåste ut ljuset som vi alltid har på brickan! Jag trodde inte att han registrerade sånt så tydligt!!

Joanna är väldigt fin mot Victor och tar så bra hand om honom. Hon är verkligen snäll! Dom leker rätt bra när det gäller en viss sorts lekar som tex att jaga varandra eller hoppa i sängen, där spelar ju inte åldern någon roll:) Hon brukar också sätta sig med honom i sängen och läsa sagor för honom, det gilalr han verkligen. Ibland så tillåter Victor bara Joanna att tex klä på honom, då får inte jag eller Stefan hjälpa till.

Över huvud taget så ser han upp till Joanna väldigt mycket. Om hon tex hoppar på ett ben då gör han genast lika dant. Joanna brukar testa honom och långsamt gå genom lägenheten med honom i släptåg:) Hon puttar till en jacka, och han gör genast likadant, hon sparkar till en sko, och Victor sparkar direkt till samma sko. Hon kan sätta sig på golvet och hålla benen rätt upp, då ser man hur han kämpar för att få till det på samma sätt:)

Roligast är ju när Joanna ställer sig i brygga i sängen, Victor _tror_ verkligen att han kan göra likadant så han ställer sig likadant fast åt _andra_ hållet, alltså i en båge fast med ryggsidan uppåt:)

Dom är så himla roliga våra små barn:)

En del människor tycker att "allt alltid är upp till en själv", att man alltid har rätt att göra sina egna val när det gäller sin egen kropp. Rent generellt kan jag hålla med, men rent krasst så håller det inte.

tänk nu tex när jag är gravid och det alltså bor ett litet foster i min kropp. En varelse som inte kan göra några egna val men som är helt beroende av de val som jag gör. Är det då okej om jag plötsligt skulle börja skjuta heroin eller något annat helknäppt bara för att det är MIN kropp och MITT val? Sträcker sig inte ansvaret längre än så?

Samma med rökning, jag _tycker_ inte att det bara är upp till en själv. Man ökar riskerna för missfall samt att barn föds dödfödda. Har man rätt att öka dessa risker bara för att man har rätt att göra sina val kring sin egen kropp

Alkohol- min barnmoska berättade att många kvinnor dricker alkohol under graviditeten på samma sätt som de gjorde innan de blev gravida. Nu säger det förtås inte så mkt om hur mkt de ricker eftersom jag inte vet hur mkt de drack före graviditeten, me ändå- de DRICKER ALKOHOL fast de är gravida. Varför tar man risken? Jag anser att föräldraskapet startar när man blir gravid och då är man skyldig att skydda sitt barn! Man borde vara skyldig att skapa de allra bästa förutsättningarna för fostret.

Detta är tydligen grymt provocerande för vissa människor som tycker att man är rabiat och moraliserande. Men tacka fan för det? Jag kan inte låta bli att tycka att man är lite blåst om man tycker att det är OKEJ att medvetet ta risker, även om de är små, med sitt ofödda barn- och att man dessutom försvarar valet man gjort.

Obs att nu handlar det inte om att jag blir provocerad av de människor som verkligen kämpar för att tex vara rökfria, och som håller med om att det är fel utan av de som tycker att det är _ok_ att röka/droga/dricka alkohol eftersom man har rätt att göra sina egna val, och som hävdar denna rätt in absurdum.

Jag vet att de flesta inte resonerar så som jag beskrivit, men ändå, det är skrämmande att vissa ändå gör det.
Ta hand om er, och ni som har små bebisar i magen får ta hand om dem med!
FRED!