artepa

..så nu skulle alltså lillebror egentligen redan ha varit här! Kan inte direkt påstå att jag har jättemycket känningar av att något skulle vara på gång! De sista dagarna har jag tvärtom fått massor av ny energi och jag är inte alls lika trött som tidigare! Kanske är det nån slags uppladdning? Kroppen är ju fenomenal när det gäller..
Det känns som om magen har sjunkit lite iaf.
Joanna föddes i vecka 41+4, alltså 12 dagar efter beräknat datum, och jag tror nog att det blir något liknande även denna gång! Men det känns helt okej, speciellt som vi just nu är attackerade av vattkoppeviruset:)

Ha det bäst,
Kram Petra

Här är jag alltså i vecka 39+0, och det är alltså 1 ynka vecka kvar till bf.  Här längtar jag efter att bebis ska komma så fort som möjligt och jag är fortfarande lyckligt ovetande om att jag en vecka senare, i vecka 40+0, tvärtom ska hoppas att lillebror ligger kvar 1-2 veckor till pga vattkopporna:)
TUR att man inte har foglossning, ryggvärk och annat jobbigt, nu är det ju faktiskt mest bara tråkigt att vänta och det kan man ju stå ut med:)

Det känns ju som en halvbra kombination, men så är alltså läget nu.

I fredags, vecka 40+0, så kommer Joanna hem med vattkoppor. Här har man undrat i flera år varför ungen aldrig blir smittad av vattkoppor efter alla vändor som gåttpå dagis, och så slår hon till i vecka 40+0 av alla livets dagar:)

Jag gick ju över  tiden 12 dagar med Joanna så liiiite har jag ju hoppats att få i tid den här gången, men jag kan ju säga att nu får lillebror mer än gärna ligga kvar i magen ett tag så Joanna blir frisk först, eller åtminstone tills det inte kliar så mycket på henne. Jag har ju ingen lust att behöva lämna henne hos barnvakt just när hon har det som jobbigast, det är jag aldeles för blödig för, nu är ju HON min lilla bebis igen:)

Snacka om att hon vill sno showen från mig! Hallå??! Har jag missat nåt?? Det är ju JAG som ska ligga och ha värkar och ha ont, inte HON som ska springa runt och klia sig och ha feber!!;)

Fast ändå, det är en bra prövning, man kan säga att vi kastas rakt in i det här med att vara en flerbarnsfamilj:) Jag menar lillebror har inte ens kommit ännu och redan har vi problem med att få ihop det med två barn:) Det bådar ju inte gått:)
Vi har iaf löst problemet genom att helt enkelt ändra datum för lillebror. Han skulle ju komma 27/1, men nu tänker vi att typ den 6:e kanske är bättre:)

Aldrig hade jag trott att jag skulle skriva detta, men PLEEASEEE håll tummarna för att jag får gå över tiden MINST en vecka!!!!!!

Puss och Kram från Petra:)

Med 1 vecka och 6 dagar kvar till bf så är det i stort sett bara "lillebror" som saknas! Min boarinstinkt har gett resultat och det är mesta är nog ordnat. Skötbordet står iofs ouppackat i hallen, och visst, det stör mitt kontrollbehov lite, men i morgon så åker det upp på väggen!

Jag tycker liiiite synd om Stefan. Han hinner knappt innanför ytterdörren innan jag slänger något i famnen på honom som antingen ska borras upp, flyttas runt, tvättas, fixas till, bäras ner i källarn, bära upp från källarn.. You name it!

Jag tror också att jag kanske saknar jobbet lite, för- och det här är faktiskt sant, jag har excelfiler i datorn med en flik för varje rum där jag gjort ett tydligt schema med avancerat pilsystem;) för allt som behöver göras och möbler som ska flyttas runt mellan rummen för att allt ska vara perfekt inför lillebrors ankomst!:) Ärligt- som om lillebror bryr sig om ifall t-shirtarna ligger i den högra garderoben, eller om de flyttas till den vänstra:)
När något på listan är gjort så flyttas det över till fliken "klar". De här listorna trycker jag upp i ansiktet på Stefan lite nu och då, och visar han minsta antydan till att det skulle vara något överdrivet i mitt beteende så anklagas han för att inte riktigt förstå att det är viktigt med ordning och reda när man ska bli tvåbarnsföräldrar.

Okej, jag antar att det finns någon mening med det här, säkert är mitt beteende nedärvt sedan lång tid tillbaka och förbereder mig inför det stora som väntar mig. Eller också så är jag bara extremt uttråkad:)

Ha det bäst så hörs vi!

...idag i vecka 38!

Finfina siffror, tex 34,5 i sf-mått, 124 i Hb, 4,6 i glukos och 152 i hjärtslag.
Bebis ligger fint fixerad med huvudet åt rätt håll om man säger så. Huvudet ligger _riktigt_ långt ner enligt BM, ungefär så långt ner som det kan komma utan att han ska trilla ut:) Det förklarar att jag har så jävulskt ont när jag går!

Fick låna en TENS-maskin från MVC. Det ska blir jätteskönt att ha den mot förvärkarna! Dags att börja öva med den dessutom så att man får in snitsen innan det sätter igång på riktigt!

Efter bm-besöket så skulle jag äntligen få träffa kompis Alexandra och hennes lilla Milian! Milian är bara ca 1,5 månader så han är rätt nykläckt! Jag har inte hunnit träffa honom innan så jag var riktigt nyfiken på honom! Smet in i en liten butik i Gamla Stan och köpte en liten söt jättemjuk nalle till honom. Köte en likadan till "lillebror" också:) Ska sova med den från och med nu så att den luktar "mamma och pappa":)

På vägen från butiken till kaféet där jag skulle träffa Alexandra så stannade jag och köpte Situation Stockholm av en tjej. Utsvulten på sociala kontakter som jag är just nu;) så blev jag stående med henne i ca 20 minuter och diskuterade tidningens upplägg:) Tex så borde Reine få mer plats i tidningen! Jag tycker att det är jätteintressant att läsa hans dagboksliknande texter! Tycker att de borde låta fler av uteliggarna få utrymme i tidningen! Det är ändå ett rätt unikt tillfälle för dem att få sina röster hörda i frågan, och det tillfället borde ju utnyttjas? Vi stod ett tag och diskuterade det och gled sen över på bebisprat istället, det är också ett ämne jag kan prata rätt länge om:)

Till slut så kom jag så till kafé Kladdkakan där jag skulle träffa Alexandra och lille Milian. Det kaféet kan för övrigt klart rekommenderas! Supertrevlig personal som inte blir irriterade av att det är många barnvagnar därinne! Jättegoda kaffe latte och underbara pajer, tex hallonpaj eller blåbärspaj:)
Milian var förstås världens sötaste!! Man såg verkligen att han är en kille! Annars kan det ibland vara svårt att se det på små bebisar, men det här var klockrent:) Nu längtar jag verkligen efter lillebror:)

Nu har jag kommit hem och ska lägga mig och softa lite med en bok. Håller på och läser Leif GW Perssons bok "Linda-som i Lindamordet". Har inte hunnit så långt ännu, men den verkar helt klart bra!

Oki, det var min dag:)

Ciao Petra

Kortet taget nere från vår brygga! Huset längst upp till vänster är det som vi bor i. Det större huset till höger är min mormors och morfars hus från början. Eftersom de sedan flera år är bortgångna så har vi nu kommit till skott och startat renovering av det huset. Det kommer att bli superfint! Som tur är så har vi några händiga män och kvinnor i släkten (jag själv räknas dessvärre inte in bland dessa..:( ) som ser till att allt går rätt till:)
Längst fram i bild ser ni "lillstugan". Där kan man stoppa in gästerna:)

21 dagar kvar!!!!! Vi har rätt mycket uppbokat den närmsta tiden så jag tror att tiden kommer att gå fort:)
Längtar efter att få träffa lillebror!

Bland det roligaste Joanna vet är att rida! Hon har sån tur att henne kusin och stora förebild Emma har en häst som Joanna får rida på.

Nyårsafton hos farmor och farfar i Lysekil! Eftersom jag är höggravid så hoppade vi över storfestandet och hade det trevligt med farmor och farfar!

Joanna var pyntad som en julgran i håret:) Allt eller inget är hennes motto;)

Joannas bästa julklapp var helt klart en Prinsessan Alexadocka:)

Det tog dock ett tag för mig och Stefan att vänja oss vid Alexa. Hennes gråt låter nämligen ibland väldigt autentiskt med en riktig spädis:)

Flera gånger har vi ryckt till och tittat på varandra när Alexa börjat bråta, men då har Joanna förklarat att "äh, det är bara Alexa som har hamnat på magen, vi måste vända henne på rygg" eller "det är bara Alexa som vill na sin napp" m.m:) Man kan säga att vi får grundlig upplärning på det som komma skall och det är nog bra för vi kan behöva friska upp minnet igen:)

Skrämmande är förstås att hela familjen _redan nu_ börjar bli trötta på Alexas gnäll och gråt och då är hon ändå bara en docka som man kan plocka ur batterierna på;)

Julaftons morgon och jag går in i vecka 36! Jag vill att det ska vara klart nu, men än är det ett par veckor kvar!

Nya vagnen står och väntar på lillebror:) En fin svart Urban Jungle med en varm mjuk och grön åkpåse:) I den kommer nog lillebror att ligga bra!

.....och jag kan säga att nu uppskattar jag verkligen vår gröna kakelugn:) Det måste vara den käraste ägodelen vi har i vårt hem:) Lilltjejen kallar den för grillen och vill att vi ska grilla korv i den:)

Hittade min gamla förlossningsberättelse från när Joanna föddes. Lägger ut den här. Det ska bli spännande att se vad som blir annorlunda den här förlossningen jämfört med förra gången då jag ju var förstföderska!

Here goes:

Oops, vecka 35 och det börjar närma sig!!!! Känns lite läskigt, men samtidigt så är jag så förväntansfull:)

Och här har vi det finaste jag har:) Det är min lilla blomma Joanna. Joanna blir fem år i april 06.
På bilden är vi hos farmor och farfar i Lysekil och ska fiska kräftor!

Här är jag i vecka 19 och vi är på Cypern. Den här semestern var underbar. Trots temperatur på 38 grader i skuggan, så var det inte jobbigt alls. Vi var där i två veckor och jag kunde lätt ha stannat i två veckor till:)
Vi åkte tillsammans med goda vänner och det var riktig semester.

Magen har börjat växa rejält och kilona har liksom smugit sig på mig:) Redan här låg jag på ca 11 kilo plus och fick en smärre chock när jag ställde mig på vågen:) Men men, det är smällar man får ta..

Min älskade man Stefan och även den stolta blivande 2-barnspappan:) Han har varit kanon under graviditeten och stått ut med tjat och klagande från mig, och tro mig- det har varit en del:)
Den här bilden är tagen på uteserveringen på Ingmarsö stekhus och brygga, restaurangen på vårt sommarställe Ingmarsö som ligger i Sthlms skärgård.

Här är jag i vecka 12 och vi är på Mallis. Jag mådde illa som f-n, men det var skönt att komma iväg till värmen och bara ha semester. Magen började få ett riktigt put mot vad den brukar ha, och det var under denna resa vi berättade för Joanna att hon ska bli storasyster. Hennes reaktion var underbar. Hon tittade på oss med stora ögon och gapande mun. Sen sa hon "näha?? skojjar ni med mig??" När det gick upp för henne att det var på riktigt så blev hon totalt överlycklig:)

Det här var den första bilden som vi tog på magen. Det var inte så många andra som såg att jag var gravid, men själv så märkte jag att magen började puta rätt tidigt..

Välkommen till min nya blogg!