artepa

Nu är jag i vecka 35 och graviditeten och sömnbristen börjar verkligen ta ut sin rätt.

Inatt var jag vaken mellan 01:30 och ca 05:00, sen somnade jag om och så var det dags att gå upp 06,30 för att hinna till Victors utvecklingssamtal, sen MVC och sen jobbet.
Sen när man kommer hem så börjar nästa jobb- så går cirkeln runt runt runt...

Stress stress.

Jag har väldigt ont i bäckenet och i ryggen också och jag känner lite grann att nu orkar jag inte med det här längre:( Jag är så väldigt trött.

Ibland känns det som om jag bara vill gråta och jag vill att folk ska förstå att jag inte orkar just nu. Lite förståelse. Inget extra alltså, bara basic..

Många är bra på det, men andra är sämre. Tex om nån frågar hur jag mår, sådär som man gör, och jag svarar att jag faktiskt är jättejättetrött och så får jag till svar "jaha!!?! vad skumt, vad kan det bero på??" Då vill man ju bara skrika "FÖR ATT JAG ÄR HÖGGRAVID, ÄR VAKEN FLERA TIMMAR PER NATT, JOBBAR HELA DAGARNA, HAR VARIT SJUK OCH HAR TVÅ BARN ATT TA HAND OM NÄR JAG KOMMER HEM!!!! KAN DET VARA DÄRFÖR JAG ÄR TRÖTT?????????"

Men ok, det är som det är:)

MVC-besöket gick iaf bra. Lillbebisen är _väldigt_ fixerad som hon uttryckte det:) och ligger långt nedgrävd i bäckenet vilket kan förklara varför det gör så himla ont.
Dessutom förklarade barnmorskan att bebisen öht ligger väldigt långt fram i magen vilken förvärrar bäckensmärtorna. Såklart.

SF-mått 33- liiiite över medelkurvan. Bebishjärtat tickade på i 140 stadiga.
Nästa gång ville hon att jag skulle ta med min förlossningsplan så att vi kunde gå igenom den och hon sen kunde skicka in den till BB Sthlm.

Shit- det börjar alltså dra ihop sig för 3:e ggn gillt med det här att föda barn..

Trevlig kväll, nu ska jag laga mat! snart!

Puss!