artepa

Jag är ju så töntig så jag vågar jag inte skriva på bloggen att min familj är bortrest hela helgen och att jag är heeeeelt ensam hemma hela nätterna- det är jag alldeles för mörkrädd/verklighetsförankrad/paranoid för. Jag skulle aldrig kunna sova om jag visste att jag hade lagt ut den infon till "vem som helst":)

Fast nu kommer dom hem snart, så nu är det ok:)

Alldeles nyss så ringde ungarna för att säga gomorron och jag blir alldeles varm i hjärtat, åhhh vad jag saknar dem! Och Stefan också förstås:)

Det ska bli mysigt att ha dom hemma igen så att det blir lite liv här i lägenheten. Det är ju helt tyst hela tiden!

Nu har jag ju varit/är sjuk hela helgen så jag kunde inte följa med hur som haver, men ändå- det är bra med sådana här helger helt ensam hemma ibland, bra att få sakna sin familj och känna att man faktiskt _gillar_ det vardagliga kaoset, bara det att man gillar det ännu bättre efter en helgs semester:)

Det är nog det som blir receptet när vi får tre barn, att GE varandra totalt egen tid då och då, alltså sticka i väg till landet eller ngt annat under ett par dagar med alla ungarna och låta den andra vara HELT solokvist en helg och hitta på vad man känner för, kanske vara ute och parta hela natten och sova bort hela dagen efteråt, eller bara hänga på café med vänner, eller ligga och slappa på soffan eller så då och då.

Då ska det här med tre barn nog gå bara bra:)

Nu har min bebis hicka inne i magen så magen hoppar rytmiskt hela tiden, det ser lite kul ut:)

JOANNA OCH VICTOR, MAMMA SAAAAAAAAAKNAR ER!!!!!!